<../multilan.html> Att hlla vilodagen helig "Br inte ngon brda p sabbatsdagen!" (Honoring the Sabbath - "Thou Shalt Carry No Burden on the Sabbath!") ------------------------------------------------------------------------ Plain Text File + Svenskt Prediko Index <../swedish.html> + Kyrka + Prenumerera <../subscrib.html> + Cover Letter <../english/cover_letter/wc971215.html> + Copyright <#copyright> ------------------------------------------------------------------------ *Av David Wilkerson 15 december, 1997 ________________* *Jag* r en gammaldags predikant som tror p att helga vilodagen. Ett bakomliggande skl till min vertygelse r att jag vxte upp i ett predikanthem, dr man p ett religist stt lt helga vilodagen. Vilodagen brjade fr oss barn nr vi tidigt p sndagsmorgonen blev vckta fr att tillbringa en hel dag i kyrkan. Frst kom sndag morgon i kyrkan, fljt av lunch. Och efter lunchen var vi alla tvungna att ta oss en tupplur vare sig vi ville det eller inte. (Ngra gnger kndes detta helt frfrligt. Vi mste g och lgga oss just nr vi sprudlade av liv!) Efter att vi hade stigit upp frn vr middagslur, fick vi lov till lite stilla lsning eller kanske lyssna till kristen musik. Nr sndagskvllen kom, gick vi alla terigen till kyrkan. Och efter att vi kommit hem gick vi omedelbart till sngs. Detta var en typisk sabbat under mina uppvxtr. Varje sndag, hela dagen igenom, mste vi avst frn att gra ngot livligt, som att spela fotboll eller att stoja omkring. Vi fick inte ens anvnda sax fr att klippa papper till skolarbete. vra frldrar pminde oss stndigt: "Detta r Herrens dag, och det r en vilodag." Och s hll vi den helig. Vid den tiden gllde mnga oskrivna lagar, vilket betydde att ingen affrsverksamhet fick vara igng p en sndag, undantaget de livsviktiga, ssom sjukhus eller bensinstationer. verhuvudtaget var vldigt f butiker ppna. Faktiskt var det s, att om en butiksgare av ett eller annat skl ppnade butiken, skulle folk viska: "Den dr mannen har vergivit sin tro!" Inte ens den mest frhrdade syndare skulle komma p tanken att kpa ngot p en sndag. Fr ett rhundrade sedan frkunnade den stora evangelisten D.L. Moody ett flammande budskap dr han beklagade varje form av sabbatsbrott. Moodys predikan frdmde krlekspar som under sndagseftermiddagar cyklade omkring p tandemcyklar. Han ropade ocks ut mot mn som lste tidningar p vilodagen. Han talade till och med hrt om kvinnor som paraderade runt i flotta kjolar och stora, igonfallande hattar p sndagen. Han varnade dem alla: "Ni bryter sabbaten. Allt ni gr r ett uttryck av stolthet och arrogans mot Guds heliga ordning!" Fr kristna som lever i dag kan allt detta verka extremt. Men faktum r att Moody satte ord p djupa knslor och vrderingar som fanns hos en mngd troende p den tiden. Sndagen var Herrens dag - och den var inte menad till frnjelser eller sjlvfrhrligande. Det var en dag fr att tillbe Herren och vila frn alla andra aktiviteter. I dag, dremot, r sndagen inte lngre ngon helgad dag. Istllet har den blivit veckans strsta dag fr detaljhandeln. P sndagen spenderas mer pengar n under ngon av veckans andra dagar. Skulle man p en sndagskvll kra frbi ngot frortscentrum, kan man se hur parkeringsplatsen r helt packad med bilar. De oskrivna lagar vi vxte upp med hr nu det frflutna till. Sndagen har ocks blivit en dag fr nje och rekreation. Folk gnar dagen t fotboll, sporter, inkp och picnic. Och om det inte inkrktar p fritidsaktiviteterna, kanske de klmmer in en timmes kyrkobesk, fr att ltta lite p sina samveten. Tyvrr har, fr de flesta kristna, sndagen som vilodag inte lngre ngon betydelse. Vilken fredag som helst kan man se miljontals troende p vg till familjens krypin - en stuga p berget, ett hus p landet, en alphydda vid en insj. Fr dem r sndagen en stor njesdag - en tid satt t sidan fr btliv, simning, skidturer, kryssningar eller utflykter. Du kanske undrar - r all denna aktivitet helt enkelt ett uppbrott frn den strnga lagiskheten? r det i sjlva verket bra att vi har gjort sabbaten till en andlig sedvnja, istllet fr enbart en yttre, lagisk tlydnad? Kan detta till och med vara ett tecken p andlig mognad? ------------------------------------------------------------------------ *I Gamla Testamentet lt Gud nitlska fr och beskydda denna heliga dag! * ------------------------------------------------------------------------ Herren rade sin vilodag hgt genom hela Gamla Testamentet. I ett avsnitt sger Mose: ".... HERREN har givit er sabbaten ...." (2 Mosebok 16:29). Med andra ord var sabbaten menad att vara en gva frn Gud till mnniskan. Och den hade ett heligt syfte. Du frstr att, ordet "sabbat" bokstavligen betyder "att upphra," eller "att sluta upp med det du hller p med." Och nr det fjrde budet talar om fr oss: "Tnk p sabbatsdagen s att du helgar den." (2 Mosebok 20:8), s beskriver den tlydnaden p fljande stt: "Sex dagar skall du arbeta och utrtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen r HERRENS, din Guds, sabbat. D skall du inte utfra ngot arbete .... Ty p sex dagar gjorde HERREN himlen och jorden och havet och allt som r i dem, men p sjunde dagen vilade han. Drfr har HERREN vlsignat sabbatsdagen och helgat den." (2 Mosebok 20:9-11) Fr den forntida israeliten betydde "sabbat" att upphra med praktiskt taget alla handlingar. Men i 4 Mosebok vers 15 lser vi att en viss israelit tog ltt p detta bud. Han ertappades utanfr lgret med att samla ihop ved p sabbaten. Men nr folket frde honom till Mose, var Israels ledare inte sker p hur han skulle straffa mannen. Varje israelit visste att Gud hade befallt sitt folk att hlla sabbaten helig. Men det saknades klara riktlinjer fr hur man skulle straffa ngon som brt det budet. Medan Mose funderade p vad han skulle gra, gav Herren honom detta verraskande tilltal: "Och HERREN sade till Mose: 'Mannen skall straffas med dden. Hela menigheten skall stena honom utanfr lgret.'" (4 Mosebok 15:35) Nu har agnostiker utnyttjat detta avsnitt fr att gra narr av Guds rttfrdighet. De pstr: "Detta visar tydligt hur grym Gud egentligen r. Han vill stena ngon till dds bara fr att denne plockar upp ngra pinnar p sabbaten!" Nej! Det r en frvrngning av innebrden i detta avsnitt. I sjlva verket lrde Gud sitt folk att hans lagar r rttfrdiga, och att de alltid vrnar fr mnniskans bsta intressen. Gud sa: "Jag ger er principer som skall lyfta av er livets brdor. Men fortstter ni att bryta mot dessa principer, blir ni utbrnda. Och till slut bryter ni ned sjlva grundvalarna i ert samhlle!" Guds ord visar klart att sabbatsbudet var ett evigt frbund, som aldrig skulle brytas: "Israels barn skall hlla sabbaten och fira den slkte efter slkte som ett evigt frbund." (2 Mosebok 31:16) Du tycker kanske: "Men det lter som om vi frvntas terg till en lagisk efterlevnad av sabbaten. Sa inte Jesus att sabbaten var skapad fr mnniskan, och inte mnniskan fr sabbaten? Och 'arbetade' inte han och hans lrjungar p sndag, plockandes ax frn krarna som de t?" Sant nog - Jesus t, reste, och till och med helade p sabbaten. Faktiskt s var farisernas strsta anklagelse mot honom att han var en "sabbatsbrytare." Fast nd mste jag erknna att jag har stor respekt fr sabbaten som en dag fr plagd vila. Fr mig r sndagen fortfarande en helig dag. Och jag tror Gud rar dem som ger dagen t honom, fr att hlla den helig. Nej, jag tnker inte g in i en diskussion huruvida lrdagen r den egentliga sabbaten, eftersom den juridiskt sett r veckans sjunde dag. Enkelt uttryckt, sklet till att kristna rknar sndagen som sabbat r p grund av det var p den dagen Jesus uppstod frn de dda. (Lukas bekrftar att sndagen var gudstjnstdag hos de tidiga kristna: "Den frsta dagen i veckan var vi samlade till brdsbrytelse. Paulus samtalade med de frsamlade ...." (Apg 20:7). Ocks Paulus redogr i 1 Kor 16:2 att de troende mttes frsta dagen i veckan.) Men efter att ha sagt allt detta, vad innebr det att helga vilodagen? Vad frvntar sig Gud av oss nr vi skall hlla detta fjrde bud? Om det inte bara r frga om en lagisk lydnad, utan snarare om en andlig efterlevnad, vad r vi d tvungna att gra? ------------------------------------------------------------------------ *Vid den tid d Gamla Testamentets profeter var verksamma, handlade sabbatsbrott om att bra brdor. * ------------------------------------------------------------------------ Varje sabbat marscherade djur i lnga rader - mulor, snor och kameler - in och ut frn Jerusalem, och fraktade handelsvaror med avsikt att driva affrer. Denna praxis var s vanlig att sabbaten snart brjade frknippas med att bra brdor. Guds profeter fick hjrtesorg av att se dessa mngder kpare och sljare, som vallade sina tungt lastade djur, hur de kom och gick och fullstndigt ringaktade Guds bud. Stadens invnare lmnade sina hem fr att handla, fr att tervnda hem med stora brdor p sina ryggar. Folk frn landsbygden trdde in genom stadsportarna och bar p alla sina hantverk och varor till marknaden. Alla Guds barn bar tunga brdor under Herrens sabbat! Nr Jeremia under en sabbat betraktade detta scenario, kom Guds Ande kraftigt ver honom. Och pltsligt hejdade profeten all trafik med ett hgt rop: "S sger HERREN: Se fr era sjlars skull till att ni p sabbatsdagen inte br eller fr in ngon brda genom Jerusalems portar. Fr inte ut ngon brda ur era hus p sabbatsdagen och gr inte heller ngot annat arbete, utan hll sabbatsdagen helig s som jag har befallt era fder." (Jeremia 17:21-22). Jag kan se framfr mig en enorm trafikstockning, med lnga rader av brlande mulor och snor, d Jeremia profeterade: "Detta r sabbaten - och enligt Guds ord r det inte tilltet fr er att bra ngon brda. Ni kan inte bra ngot till eller frn era hem utan att bryta mot lagen. Det r en helgad dag - och ni syndar!" Kra vnner, likt alla gammaltestamentliga historier har ocks denna ngot att lra oss i dessa sista dagar. Jag tror verkligen att den innehller ett livsfrvandlande budskap t oss, om vi har gon till att se och ron till att hra det. Detta r vad jag tror att Gud vill tala om fr oss nr det gller hans heliga sabbat: ------------------------------------------------------------------------ *Nr Skriften sger att Gud vilade p den sjunde dagen, har det ingenting att gra med att han blev trtt! * ------------------------------------------------------------------------ "Vet du inte, har du inte hrt att HERREN r en evig Gud, som har skapat jordens ndar? Han blir inte trtt och utmattas inte ...." (Jesaja 40:28). Bibeln visar klart att Gud aldrig sover. Skriften sger att hans arm r aldrig fr kort fr att hjlpa oss, hans ron r aldrig tillslutna fr vra rop. S nr Frsta Mosebok berttar att Gud "vilade", betyder det inte att han rtt och sltt satte sig ned och tog sig ledigt i tjugofyra timmar fr att han var trtt. Som jag nmnde i brjan betyder "sabbat" att "gra uppehll" eller "sluta". Jag tror att ven om Herren hade hela sin skapelse fullstndigt p plats efter sex dagar, s kunde han inte vila - ty hans verk var inte riktigt frdigt. Jo, visserligen kunde han betrakta sin storslagna skapelse - solen, planeterna, jorden med dess mne, stjrnorna, galaxerna s vl som den levande avbilden av honom sjlv, mnniskan. Men nnu kunde Gud inte sga: "Det r gott." Varfr inte? Faktum r att Guds skapelse - hur perfekt den n sg ut - kunde vackla. Sklet till detta var att i centrum av alltsammans fanns mnniskan - en varelse skapad till att leva i skuldlshet och hrlighet, men ocks med frmga att synda efter sin fria vilja. Enkelt uttryckt: mnniskan kunde dra frdelse ver Guds verk. S Herren kunde inte vila frrn han hade tnkt ut en plan fr att rdda sin skapelse ifall den skulle vackla. Han visste att om mnniskan misslyckades, och syndade med sin fria vilja, skulle mnniskan inte klara av att bra den tunga brdan av sin synd; han skulle helt enkelt bryta samman i desperation. Och s, i sitt fullkomliga frutvetande, skapade Gud en frlsningsplan - hrnstenen i hans skapelseverk. S hr sg planen ut: Om den frste Adam misslyckades skulle Gud frambringa en andra Adam - sin egen son. Och han skulle sknka honom all sin egen makt ver skapelsen. Gud kunde sga: "Ingenting kan frdrva min skapelse nu! Nr mn och kvinnor tyngs ned av sina synder, behver de inte bra brdan - ty jag vill ge dem en brare av brdor!" Slunda fddes Jesus av fadern - fr att bra varje brda som, p grund av synden, blivit lagd ver mnskligheten. David sg verkligen Herren som brare av brdor t hela mnskligheten: "Kasta din brda p HERREN, han skall uppehlla dig. Aldrig skall han lta den rttfrdige vackla." (Psalm 55:23). Och David erknner sitt eget behov av en brdobrare: "Min syndaskuld gr mig ver huvudet, den tynger mig som en tung brda." (Psalm 38:5) Nej, Jesu ankomst till jorden var inte uttnkt i efterhand. Han fddes av fadern redan vid begynnelsen, som hrnstenen till allt skapat. Och vid denna tidpunkt tog Gud - likt en arkitekt som drog sista strecket p sitt projekt - en blick p sitt verk, och tog ett steg tillbaka. ntligen var det fullbordat. Nu kunde han vila frn sitt skapelseverk! Detta r sklet till att Jesus ropade ut frn korset: "Det r fullbordat!" Han sa: "Far, den terlsande plan du lade fram nr du skapade mnniskan r nu genomfrd. Allt r nu fullbordat!" Gud vilade i det gonblick han faststllde ndens dag - det vill sga, Kristi dag - som den sjunde dagen i sitt skapelseverk. De sex fregende dagarna var verkligen arbetsdagar - och representerar hela historien fram till korset. Men i dag r trons dag. Och alltsedan tidpunkten fr Kristi uppstndelse har vi levt i Guds vilodag - den heliga sabbaten! Nr nu Guds ord talar om vila, r fysisk vila innefattad. Men Herrens heliga vila brjar i sjlen: "Allts finns det en sabbatsvila kvar fr Guds folk." (Hebr 4:9) Vad innebr denna vila? Jo, att lgga av alla syndabrdor p Kristus! Sjlv sger Jesus: "Kom till mig, alla ni som arbetar och br p tunga brdor s skall jag ge er vila." (Matteus 11:28) Vad han menar r: "I tro mste ni g in i faderns sabbatsvila. Ni mste avhlla er frn att lngre bra era brdor till och frn era hem, och istllet lgga dem alla p mig. Jag r Herre ver sabbaten. Och jag r den ende som kan bra era brdor!" Jag frgar er - varfr avbjer s mnga kristna Jesu erbjudande? Jag tror att om Jeremia hade levt idag, s skulle han bli mlls ver alla kristna som fortstter att bra p sina brdor av synd och kamp mot frestelser. Han skulle troligen utbrista: "Varfr br ni p alla dessa brdor under en s hrlig sabbat? Sa inte Jesus till er p samma stt som jag sa till Israel: 'Br ingen brda in i ditt hus'? Varfr fortstter ni med att bra runt dessa brdor? Ni skall inte bra ngon brda p sabbaten - fr det r en helig dag infr Herren!" Pongen hr r att sabbat betyder att vi skall sluta upp med vra egna grningar ? vr kamp i mnsklig styrka - fr att frtjna Guds frlsning: "Fr inte ut ngon brda ur era hus p sabbatsdagen och gr inte heller ngot annat arbete, utan hll sabbatsdagen helig s som jag har befallt era fder." (Jeremia 17:22) Hr finns hemligheten till hur vi skall helga sabbaten. Vi skall lmna ver alla vra brdor till Jesus, och lita p att hans Helige Ande ger oss styrka fr livet. Det r riktigt - vi rar sabbaten genom att lgga ned alla anstrngningar i egen kraft med att frska komma ifrn synd och frestelse. Detta r ett bud vi inte bara skall flja p sndagen - utan varje dag! ------------------------------------------------------------------------ *Jag tror att hela detta avsnitt hos Jeremia talar profetiskt om Kristus och hans kyrka! * ------------------------------------------------------------------------ "Men om ni hr mig, sger HERREN, s att ni p sabbaten inte fr in ngon brda genom denna stads portar utan hller sabbaten helig och inte gr ngot annat arbete p den dagen," "D skall kungar och furstar som kommer att sitta p Davids tron dra in genom denna stads portar p vagnar och hstar, med sina furstar, Juda mn och Jerusalems invnare. Och denna stad skall d vara bebodd fr alltid." (Jeremia 17:24-25) Vi knner ju till att Kristus r av Davids sd. Och vi knner till att han sitter som kung p Davids tron. Men vilka r kungarna och furstarna som Jeremia beskriver hr - Jerusalems invnare som rider p hstar och kr i vagnar? Dessa mnniskor r vi! Och hr har vi blivit givna ett otroligt lfte: Genom att fra fram alla vra brdor till brdobraren, fr vi fr alltid leva i frid. Hans avsikt fr oss r att vi skall leva fria frn allt slaveri! Jesu befallning att lgga alla vra brdor p honom r faktiskt inte ett fritt val. Vi mste gra detta fr att vi litar p honom. Bara nr vi tillter honom att bra vra brdor blir han verkligen kung och herre i vra liv: "Men om ni inte hr mitt bud att hlla sabbaten helig och att inte bra ngon brda in genom Jerusalems portar p sabbatsdagen, d skall jag tnda en eld i dess portar och den elden skall frtra Jerusalems palats. Den elden kan inte slckas." (vers 27) Vad profeten sger r: "Om ni inte lyder Guds befallning och slutar upp med att bra era brdor under hans sabbat, blir fljden att de till slut frtr er! Ni kommer gna all er tid t att tala om er smrta, stress och sorg. Inuti er kommer en eld brinna, som inte kan slockna. Slutet blir att ni frstrs - till fljd av att ni bar era egna brdor!" Trkigt nog beskriver detta situationen fr mnga av dagens troende. En del kan knappt sova om natten, eftersom de aldrig upphr med att tnka p sina problem. Gng p gng gr de igenom alla mjliga saker i sina tankar och funderar: "Vad var det jag gjorde fel? Och hur kan jag gottgra detta?" Nr de vaknar upp gr deras tankar med en gng till brdorna. En kommer de p nr de str i duschen .... en annan nr de klr p sig .... nnu en vid frukostbordet. Nr de till slut gr ut genom drren r de s tyngda av brdor att de inte ens klarar av att le. De r lika nedlastade snor, som aldrig fr ro, slpande sina brdor frn plats till plats. Mnga av dessa kristna har aldrig haft ens en timmes vila i Kristus. Vilket otroligt fattigt vittnesbrd! De talar om fr vrlden att Kristus inte har ngon kraft till att befria oss frn vra brdor! ------------------------------------------------------------------------ *Att lgga ned dina brdor r ingen ltt uppgift! * ------------------------------------------------------------------------ Du kan tala till dig sjlv: "Hr, Herre - ta alla mina omsorger och bekymmer. Jag lgger dem alla p dig. Jag vill inte bra dem en enda dag till!" Fast nd r det inte fullt s enkelt som det kan lta. Att lgga ned dina brdor krver drastisk handling. Det krvs en kraftfull beslutshandling - och en kirurgi av det slag som bara den Helige Ande kan utfra. Vi ser hur detta illustreras i Nehemjas bok. Vid den tiden hade israeliterna trofast och flitigt byggt upp Jerusalems portar. Men nr portarna vl var tillbaka p plats, struntade folket fullstndigt i att flja sabbatsbudet. Varje vecka gick lnga rader av nedlastade djur genom Jerusalems portar, p vg till och frn marknaden med alla slags varor. P samma stt som Jeremia blev Nehemja frargad nr han sg all denna aktivitet ga rum p sabbaten. Han skriver: "Vid samma tid sg jag i Juda hur man trampade vinpressarna p sabbaten och frde hem sd som man lastade p snor, likas vin, druvor och fikon och allt mjligt som kunde bras och frde det till Jerusalem p sabbatsdagen. Jag varnade dem nr de slde dessa frndenheter." (Nehemja 13:15). Profeten varnade folket fr att de inte lade ned alla sina brdor och rade Guds sabbat. Men de ville inte lyssna. S Nehemja skrpte sin uppmaning: "D frebrdde jag de frnma mnnen i Juda och sade till dem: 'Hur kan ni handla s illa och vanhelga sabbatsdagen?'" (vers 17). Han sa: "Jag skllde p dem, predikade fr dem och varnade dem. Men ingenting hjlpte!" Till slut fick Nehemja nog. Han visste att folket behvde andlig kirurgi. S han tog till drastiska tgrder: "S snart det brjade bli mrkt i Jerusalems portar fre sabbaten, befallde jag att man skulle stnga drrarna och att de inte skulle ppnas frrn efter sabbaten. Jag stllde ngra av mina tjnare p vakt vid portarna fr att inga varor skulle kunna fras in p sabbatsdagen." (vers 19). Nehemja satte vakter vid portarna. Men inte heller detta avskrckte folk frn att bra brdor! Hela natten slog de lger utanfr, medan de bar runt p sina brdor och vntade p att portarna skulle ppnas: "D stannade kpmn och frsljare av alla slags varor utanfr Jerusalem ...." (vers 20). Kre vn, dina brdor kommer alltid sl lger utanfr ditt sinne - och vnta p ett tillflle att hoppa in igen. Kanske du lgger ned dem om natten. Men om morgonen r de dr igen - samma gamla bekymmer och tankar - som vntar p att bli upplockade. Ingen predikan kan kasta ut dem, och ingen varning kan driva bort dem. S vad gjorde Nehemja fr att f slut p allt brande av brdor? Han sger: "Men jag varnade dem och sade till dem: 'Varfr vernattar ni framfr muren? Om ni gr s en gng till, skall jag lta min hand drabba er.' Frn den stunden kom de inte mer p sabbaten." (vers 21). Nr Nehemjas tlamod tog slut, tog han till maktsprk. Och detta, mina vnner, r precis vad vi ska gra, och hlla alla brdor utanfr portarna till vra tankar! P samma stt som profeten ska vi ropa ut frn vr sjl: "S handlar inte Gud! Jag lever i sabbatsvilans tid - men min sjl har allt annat n vila. Alla mina plgor och bekymmer kommer och gr precis som de vill. Jag mste, till varje pris, ta herravldet ver dessa brdor!" Likt Nehemja mste vi tala till vra omsorger och bekymmer - och vnda oss direkt till dem, med Guds sprk: "Ni kan inte slita mig ut lngre - eftersom jag har en brare av brdor! Jesus har lovat att lyfta av allt frn mig. I hans dyrbara namn kastar jag, i detta gonblick, ut er! "Jag stnger mitt sinnes portar fr er. Ni har inte lngre tillgng. Och frsker ni komma tillbaka fr att plga mig, s binder jag ihop er och kastar ut er i det yttersta mrkret!" Skriften sger: ".... kom de inte mer p sabbaten" (vers 21). Kra vnner, om vi frblir trofasta med att lgga ned vra brdor, s kommer de inte mer p sabbaten. Och det blir bevis nog fr att vi verkligen lever fria frn alla tunga brdor! Drefter sger Nehemja att: ".... man skulle stnga drrarna och att de inte skulle ppnas frrn efter sabbaten ...." (vers 19). Vad betyder denna sista mening - "efter sabbaten"? Den pekar p "himlen" - vrt slutliga hem! Du frstr, Guds vilodag kallar oss till att leva alla vra dagar fria frn fruktan, ngslan och bekymmer - att vandra i Anden, utan ngra fler tunga brdor - nda tills Jesus kommer fr att hmta hem oss! Jag frgar dig - hller du vilodagen i ditt liv redan nu? Eller bryter du sabbaten? Kre helige, sanningen r den att, du har ingen rtt att bra en enda brda lngre. Be med mig nu: "Jesus, i tro skjuter jag bort alla dessa bekymmer och brdor frn mitt sinne. Jag finner mig inte i dem lngre. Hr Herre - ta min ekonomiska brda, mitt bedrvade hjrta, min fysiska smrta, min frestelse. Allt detta r ditt. Detta r din vilodag - och jag vill hlla ditt bud!" --- Anvands med tillstand frn World Challenge, P. O. Box 260, Lindale, TX 75771, USA. ------------------------------------------------------------------------ Plain Text File + Svenskt Prediko Index <../swedish.html> + Kyrka + Prenumerera <../subscrib.html> + Cover Letter <../english/cover_letter/wc971215.html> + Copyright <#copyright> ------------------------------------------------------------------------ * Times Square Church Information <../tsc.html> | Information till Nya Lasare <../newread.html> Flersprakig Web Site <../multilan.html> * *BEGRANSNINGAR I COPYRIGHT/REPRODUKTION:* Dessa data filer ags av World Challenge . Dessa far inte andras eller redigeras pa nagot vis. De far reproduceras endast i sin helhet for att spridas gratis som "freeware" utan kostnad. All aterutgivning av dessa data filer maste innehalla copyright noteringen [ t. ex. 2003 av World Challenge "] Denna data fil far inte anvandas utan tillstand fran World Challenge for aterforsaljning eller for att oka vardet av nagon vara som saljs. Detta inkluderar hela innehallet med undantag av nagra fa korta citat. Var vanlig och ge foljande kallangivelse: Copyright 2003 av World Challenge , Lindale, Texas, USA. Detta material ar endast for personligt bruk och far inte publiceras pa andra web-sidor. Lorain County Free-Net Chapel innehar ensamratt fran World Challenge , Inc. att publicera dessa budskap pa dess web-sida. Du far fritt tanka ner, kopiera, trycka och distribuera detta material, sa lange som du inte publicerar det pa en annan internet site. Du kan, emellertid, lanka denna site med referens till dessa budskap. ------------------------------------------------------------------------ Denna web site ar en service fran *The Missing Link, Inc. *^ Lankar samman Ungdomar och Vuxna i Svarigheter med Livsforvandlande Program Web Site - http://misslink.org Kyrka Site - http://misslink.org/chapel2.html Home of David Wilkerson's World Challenge Predikstolsserier Flersprakig Web Site http://www.tscpulpitseries.org <../multilan.html> ------------------------------------------------------------------------ Copyright 2003 - Lorain County Free-Net Chapel North Central Ohio, U.S.A. TILLBAKA <#top> Var webmaster valkomnar dina kommentarer och forslag. Denna sida var senast uppdaterad 1 augusti 2003. Varfor Vackelsen Drojer / "Hjalp!" / Vad Finns Har / Sponsor / Trosframstallning / Bibelstudie Runt Pianot / Anslagstavla / Bibliotek / Kyrka / Svenska Predikningar Index <../swedish.html>/ Predikstolsserier <../multilan.html>